Algolja

Algolja utvinns ur alger och är inte ett fossilt bränsle. Det koldioxid som släpps ut när man förbränner algolja är den koldioxid som algerna absorberade när de växte till sig. Ingen koldioxid hämtas upp ur jordskorpan och släpps lös i atmosfären.

algdiselDet går att ta fram många olika bränslen från alger, inklusive biodiesel, biobutanol, biobensin, flygbränsle, metanol och etanol. En fördel med algbränsle jämfört med till exempel biodiesel från rapsolja eller majsolja är att alger inte behöver ta någon jordbruksmark i anspråk. Man behöver inte ens använda sig av färskvatten för att odla alger eftersom det finns gott om alger som växer i saltvatten och bräckt vatten. Man kan också använda sig av förorenat vatten, till exempel vatten i reningsverk, för att odla alger.

Under svenska klimatförhållanden ger algodling över tjugo gånger mer olja per hektar än raps.

Bränsleproduktion

Det finns flera olika processer man kan använda för att tillverka bränsle av alger. Två vanliga är dehydrering (uttorkning) och hydrotermal förvätskning.

Dehydrering

Algerna torkas och sedan tillsätts ett lösningsmedel för att lösa ut energirika ämnen som triglycerider. De utlösta ämnena kan sedan bearbetas i enlighet med de vanliga procedurer som gäller för att skapa bränsle ur energirika material. Man kan till exempel låta triglycerider reagera med metanol för att skapa biodiesel.

Hydrotermal förvätskning

Hydrotermal förvätskning är en process där våta nyskördade alger utsätts för högt tryck och höga temperaturer; 21 000 kPa och 350° C.

Biodiesel från alger

Den oljiga delen av alger kan extraheras och omvandlas till biodiesel på samma vis som man omvandlar till exempel olja ur raps och majs till biodiesel. Vissa algarter kan bestå av upp till 60% olja när de är torkade, vilket givetvis gör dem intressanta för framställning av biodiesel. Som jämförelse kan nämnas att sojabönan, som ju idag i mycket hög utsträckning används för framställning av olja, har en oljeandel på 2% – 3% när den är torkad.

Arter

Olika alger har olika egenskaper och det pågår för närvarande många forskningsprojekt där man försöker komma fram till vilka alger som är mest lämpade för odling och produktion av algolja. Man experimenterar också med olika metoder för att ändra algers egenskaper för att göra dem mer lämpade för bränsleproduktion.

De flesta projekt fokuserar på mikroalger, det vill säga alger vars diameter är mindre än 0,4 mm. Precis som större alger är mikroalger organismer som ägnar sig åt fotosyntes. Jämfört med större alger har mikroalger en mindre komplex struktur och de tenderar att växa till sig mycket snabbt. Det finns dock vissa forskningsprojekt som inriktar sig på att utvinna bränsle ur större alger istället, såsom Sargassum-arter, Ulva-arter och Gracilaria-arter.

Exempel på alger som för närvarande ingår i forskningsprojekt rörande biobränsle

I nedanstående lista hittar du både enskilda arter och hela släkten.

  • algoljaBotryococcus braunii
  • Dunaliella tertiolecta
  • Pleurochrysis carterae
  • Botryococcus braunii
  • Chlorella protothecoides
  • Dunaliella tertiolecta
  • Phaeodactylum tricornutum
  • Tetraselmis suecica
  • Neochloris oleoabundans
  • Nannochloris
  • Nannochloropsis
  • Schizochytrium
  • Chlorella
  • Gracilaria
  • Sargassum
  • Ulva

Svensk försöksverksamhet på Österlen

Ett forskningsprojekt lett av Fredrika Gullfot odlar mikroalger på Österlen i Skåne. Idén till en storskalig försöksodling av alger i Sverige fick Gullfot under sin tid som doktorand på Skolan för Bioteknik vid KTH, då hon forskade om enzymer i växters cellväggar. Hon såg hur intresset för odling av mikroalger ökade internationellt, bland annat på grund av behovet av biodiesel och kosttillskott, samtidigt som knappt någon höll på med odling av alger i Sverige.

För att fylla tomrummet startade Gullfot företaget Simris Alg år 2010 tillsammans med doktoranden Tony Fagerberg från Lunds Universitet. Att det blev just Österlen beror på att algerna, som ju lever av fotosyntes, behöver mycket sol för att växa snabbt. Efter att ha gått igenom SHMI:s solstatistik blev Österlen det naturliga valet.

SimrisAlg samarbetar med AlgaePARC i Nederländerna. AlgaePARC:s pilotanläggning för storskalig odling av mikroalger är den största i Europa.