Bränslecellsbilar
Bränslecellbilar är elbilar som drivs med bränsleceller. Bilar och andra fordon som drivs av bränsleceller kallas ofta för FCV, en akronym av engelskan Fuel Cell Vehicles.
En elbil med bränslecell laddas inte med elektricitet utan med vätgas och syre. Vätgasen reagerar med syret i bränslecellen och elektricitet genereras som lagras i batterier och används för att driva bilen. När vätgas reagerar med syre blir resultatet vatten, och det som släpps ut ur en bränslecellsbil är alltså inte några petroleumavgaser utan vattenånga.

Toyota Mirai. Den första massproducerade bränslecellsbilen.
Redan år 1966 visade General Motors (GM) upp en GMC Handivan som drevs med bränsleceller, men på den tiden fanns inte den infrastruktur som krävs för att bränslecellsbilar ska vara ett rimligt alternativ till vanliga elbilar. På 1990-talet tog bland annat Mercedes och Mazda fram bränslecellsbilar som drev med vätgas, men bilarna stannade på konceptstadiet och dök aldrig upp på marknaden.
Det var egentligen först efter millennieskiftet som arbetet med att ta fram vätgasdrivna bränslecellsbilar, och den infrastruktur de kräver, kom igång på riktigt. År 2002 släppte Toyota sin Toyota FCHV som gick att köpa av vanliga konsumenter, även om upplagan var mycket liten.
Sedan dess har flera andra vätgasdrivna bränslecellsbilar nått ut på marknaden, både från Toyota och från tillverkare som Hyundai, Audi och Volkswagen. I februari 2013 startade Hyundai tillverkningen av bilmodellen Huyndai ix Fuel Cell, med en planerad produktion på 1 000 exemplar. Med denna bil kan man köra drygt 27 km på en liter vätgas.
Exempel på länder där stora investeringar i infrastruktur för vätgas är planerad är Tyskland, Sydkora, Japan, Storbritannien och USA (delstaten Kalifornien). Daimler har gått samma med flera företag i olje- och gasbranschen för att bygga 400 vätgasmackar till år 2023.
En privat investering
Bränslecellsbilar och även elbilar börjar bli en investeringsmöjlighet för de allra flesta privatpersoner och familjer. Genom att minska löpande bränslekostnader så kan man på sikt spara tusentals kronor i månaden. Dessa moderna bilar kostar i regel något mer än traditionella bilar som drivs med bensin eller diesel, men i längden kan det löna sig att införskaffa en av dessa dyra bilar.
De flesta familjer har i regel inte råd att köpa en ny bil kontant, även om bilen finansieras med ett billån, detta eftersom det krävs en kontantinsats. Faktum är att det kan det även kan bli en investering om man lånar pengar till kontantinsatsen också.
Tekniska landvinningar
Under de första åren av 2010-talet lyckades ingenjörsteamen hos Toyota få ned tillverkningskostnaderna för bränsleceller och trycktankar rejält, vilket gjorde bränslecellsbilen till ett mer realistiskt alternativ ur ekonomisk synvinkel än vad den varit tidigare. Man förbättrade också verkningsgraden, ökade bränslecellernas livsläng och arbetade bort vissa problem som tidigare varit förknippade med kallstart av vätgasbilar med bränsleceller. Ett annat mycket viktigt framsteg var att man minskade mängden platina från 100 gram per bränslecell till 30 gram.
Lincensfrihet i några år för Toyota-patent
I början av år 2015 gjorde Toyota 5 680 patent licensfria, patent som rör bränsleceller, vätgasdrivna bilar, framställning av vätgas, transport av vätgas och vätgastankning. Konkurrenterna får alltså möjlighet att använda lösningar som Toyota har patent på utan att behöva betala licens. Licensfriheten gäller dock endast till år 2020, med undantag för patent som rör framställning och distribution av vätgas – där är patenten licensfria för all framtid.
”Vätgasbilar exploderar som Hindenburg”
Ett vanligt argument mot vätgasbilar är att det skulle vara extremt farliga och lätt explodera. Ofta hänvisar man till det vätgasfyllda luftskeppet Hindenburg, som började brinna över Naval Air Station Lakehurst i New Jersey.
Journalfilmerna från Hindenburgkatastrofen är mycket dramatiska, men de eldslågor man kan se kommer från den lack som väven var målad med. Vätgas brinner med osynlig låga. Vätgasen antändes givetvis också vid Hindenburgkatastrofen, men den hade brunnit färdigt och ventilerats bort inom 90 sekunder. Vätgasbränder är också mindre destruktiva för den omedelbara omgivningen på sidorna än bensinbränder och träbränder eftersom värmen i en vätgasbrand är mer fokuserad uppåt.
Vätgas brinner vid koncentrationer från 4% till 75%. Att vätgas är så lätt gör att den snabbt sprider sig uppåt, så om man befinner sig utomhus och det inte finns något som kan hålla kvar gasen på plats når koncentrationen snabbt ned till under 4% vilket gör att vätgasen slocknar. Värt att nämna är att efter att all Hindenburgs vätgas hade brunnit upp eller ventilerats bort fanns det dieselbränsle kvar som fortsatte brinna i flera timmar.
Att vätgas stiger uppåt så snabbt gör den i många situationer mindre farlig än till exempel gasol (LPG), som är tyngre än luft och som därmed sjunker till marken och inte ventileras bort lika snabbt som vätgas. Gasol, diesel och bensin har också förmågan att rinna iväg längs mark eller annat underlag och antändas av antändningskällor längre bort, till exempel gnistor på en olycksplats.
Exempel på bränslecellsbilar
Toyota Mirai Fuel Cell Sedan
Toyota Mirai Fuel Cell Sedan är en bränslecellsbil som presenterades i november 2014 och introduceras i USA, Japan, Tyskland, Storbritannien och Danmark under sommaren 2015. Fler marknader är planerade för år 2017, men om Sverige kommer att vara en av dessa marknader är i skrivande stund okänt.
Det japanska ordet mirai betyder framtid. Bilens utformning är tänkt att symbolisera hur luft sugs in och vatten släpps ut. Toyota planerar att bygga 100 – 200 stycken Toytoa Mirai Fuel Cell Sedan under perioden 2015 – 2016. Det tyska priset för en Toyota Mirai Fuel Cell Sedan motsvarar cirka 725 000 svenska kronor (inklusive moms).
Prestanda |
|
Räckvidd |
|
Batterier |
|
Bränsleceller |
|
Tankar |
|
Övrigt |
|
Audi A7 Sportback h-tron quattro
Det är en konceptbil som bland annat visats upp på den stora bilmässan Los Angeles Auto Show år 2014.
Audi A7 Sportback h-tron quattro är världens första fyrhjulsdrivna bränslecellsbil, och den är också världens första fyrhjulsdrivna bränslecellsbil som kompletterats med plug-in hybridteknik. Bilen har ett batteri som kan laddas upp i eluttag och som gör att bilen vid behov fungerar som en vanlig elbil utan bränsleceller. Ett fulladdat batteri räcker för att köra cirka 5 mil, medan fulladdade bränsleceller räcker för ungefär 50 mil.
Prestanda |
|
Räckvidd |
|
Motorer |
|
Batteri |
|
Bränsleceller |
|
Tankar |
|
Övrigt |
|
Volkswagen Golf Sportscombi HyMotion
Volkswagen Golf Sportscombi HyMotion är en konceptbil som bland annat visats upp på Los Angeles Auto Show år 2014.
Prestanda |
|
Räckvidd |
|
Batteri |
|
Bränsleceller |
|
Volkswagen Passat HyMotion
Volkswagen Passat HyMotion är en konceptbil som bland annat har visats upp på Los Angeles Auto Show år 2014. Denna bil är framhjulsdriven.
Prestanda |
|
Räckvidd |
|
Batterier |
|
Övrigt |
|